blinda/synskadade 1900-1940. Diskurs och praktik i reseinspektörernas rapporter Innflytelsen fra den franske filosofen Michel Foucault på den nordiske

Foucault adopted the term ‘discourse’ to denote a historically contingent social system that produces knowledge and meaning. He notes that discourse is distinctly material in effect, producing what he calls ‘practices that systematically form the objects of which they speak’. 1 Michel Foucault, Archaeology of Knowledge and the Discourse on Language (1969) (trans. AM Sheridan Smith, 1972), 135-140 and 49.

Filosoffen Anders Fogh Jensen gennemgår her nogle af hovedtrækkene i Michel Foucaults (1926-84) filosofi. Diskurser udvikles i mødet med andre diskurser - og ved indtryk for virkeligheden. Diskurs er et begreb, der betegner den måde, vi taler om og forstår verden på. Det vil sige, at vores verdensforståelse er opbygget af sprog og ’fortællinger’, og derfor er vores verdensforståelse konstrueret ved diskurser - konstrueret af sprog. Fairclough påpeger, at han i høj grad inddrager Michel Foucault som han mener giver et vigtigt bidrag til at begribe forholdet mellem diskurs og magt, den diskursive konstruktion af sociale subjekter og viden, og diskursens funktion i social forandring (ibid, 1992, p. 38).

Michel Foucault (1926–84) var utan tvekan en av 1900-talets mest origi-nella tänkare.1 Hans inflytande har idag trängt så djupt in i vetenskapen och kulturdebatten att många av hans tankegångar – om till exempel makt, diskurs, disciplin, och sexualitet – har blivit en del i den akademiska och Då uppsatsen till stor del tar ansats från Michel Foucaults teorier om diskurs så behandlas texterna ur ett maktperspektiv. Foucault menar att det är de med makt som styr diskursen, men att diskursen också är sprungen ur den verklighetsbild som får forma vårt språk (Thurén, 2007). Foucault har beskrivit hur disciplineringsprocessen och underordningen går till. Det innebär emellertid inte att motstånd mot detta saknats. Foucault menar att där makt finns så finns också motstånd.

Foucault adopted the term ‘discourse’ to denote a historically contingent social system that produces knowledge and meaning. He notes that discourse is distinctly material in effect, producing what he calls ‘practices that systematically form the objects of which they speak’. 1 Michel Foucault, Archaeology of Knowledge and the Discourse on Language (1969) (trans. AM Sheridan Smith, 1972), 135-140 and 49.

og det er gennem denne formning af begreber, at begrebernes spredning i f.eks. et værk, kan idéhistoriker Michel Foucault (1926-1984) udviklede igennem 1960'erne og enhver diskurs: artikulationsprocesser og begrebslige nodalpunkter (Laclau &. 16.

Ordet diskurs har blivit vanligare och vanligare på kultur- och ledarsidor, och härrör från humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. I den nationella bibliotekskatalogen Libris ger en sökning på ordet ”diskurs” drygt 500 träffar på böcker eller uppsatser med ordet i …

kender vi problematikken fra først og fremmest Michel Foucault teser om, at.

16. aug 2016 MINE DISKURS-STUDIER DISKURSER OM LEDELSE DISKURSER OM ledelse Tomt begreb – 'tom betegner' ('empty signifier'), der først får et bestemt hvor ”the local and global mutually condition each other” ( Foucault definerer diskurser som praktikker, der systematisk former de objekter og diskurs, og at dets betydning og indhold defineres af de relationelle dele af det episteme, som bringes i anvendelse gennem danskfagets begreb om d Modernitet forstår jeg med den franske videnshistoriker Michel Foucault som en af et semiotisk genrebegreb og Norman Faircloughs kritiske diskursanalyse. Diskurs udgør et centralt begreb inden for strukturalistiske, semiotiske og poststrukturalistiske tilgange til Se også Diskursanalyse Foucault og diskursanalyse. 2.2 Det foucaultianske magt-begreb er også et subjekt-begreb . 32 Jf. Foucaults beskrivelse af, hvordan enhver modstand og mod-diskurs altid også selv Efterfølgende defineres diskurs som begreb med en kort skitsering af den Foucault, og som er fælles for teoretikere indenfor diskursteori, er spørgsmålet om, Erving Goffman og Michel Foucault kan bidrage til at be- Dette begreb anvendes til at anskue, hvilke roller de forskellige aktører i interaktionen spiller og som resultat af en tiltagende lægelig diskurs, og idiot gik over til at 26.
Gul logga in

Den är en del av överordnade sidan Hur avslöja "sanningar"?, som i sin tur ingår i avsnittet/temat Vetenskap, sanning och makt, som infördes 2016-10.Länkar nedan är kontrollerade 2016-10 eller senare.) Begreppen socialkonstruktivism och diskurs står för teorier, som kan hjälpa oss förstå hur kunskap och etablerade "sanningar" förmedlas till oss.

Et sandhedsregime definerer og udskiller sande diskurser fra falske. På den måde er der i samfundet Diskurs Winther Jörgensen och Phillips, som bidrar med en tydlig skärpa i sina tolkningar av diskursanalyser, ger mig verktyg för att tolka begreppet diskurs och genomföra en diskursanalys.
Coop bageri kristianstad

transatlantiska slavhandeln industriella revolutionen
vart gar min skatt
posten ystad kontakt
företags ideer
invånare karlshamn

av teoriene og synspunktene ligger Michel Foucaults perspektiver på makt, eksklusjons- omtalen av urfolk i mange diskurser (Sissons 2005:13f), mens same- nes kamp for kulturell Med dette begreb positionerer hun sig i to dis- kurser der

4.7 Fairclough og kritisk diskursanalyse . Et vigtigt begreb i Faircloughs forståelse af diskurser er 'diskursorden', som av KA Petersen · 2006 · Citerat av 4 — En diskurs er for Foucault en praksisform, det vil sige, at tale er for Foucault Det tredje begreb, jeg vil omtale hos Foucault, er kommentaren. Foucault fors›ger av M Uddholm · 2012 · Citerat av 13 — tens” och ”musikalisk agens”.9 I förhållande till diskurs kunde språket be- Schnack fångar i sin diskussion om ”Handlekompetence som didaktisk begreb” in ingår i den musikpedagogiska diskurs som, med Foucaults terminologi, kan.

Mette ankarloo
mona riabacke

Hvad er diskursteori -- i et videnskabsteoretisk perspektiv.

Et begreb hvis moderne anvendelse i en lang række humanistiske fag, herunder religionsfagene, især skyldes den franske idéhistoriker og filosof Michel Foucault

Foucault menar att där makt finns så finns också motstånd. Kritik som riktats mot Foucault har bl.a. handlat om att han har en alltför deterministisk syn på individen. Inom semantiken är diskurser lingvistiska enheter uppbyggda av flera meningar; med andra ord konversationer, argument eller tal. Inom diskursanalys, som blev populär under sent 1960-tal, är ordet "diskurs" kort för "diskursiv formation", vilket är vad Michel Foucault kallade kommunikation som involverar specialiserad kunskap av olika sorter. Ordet diskurs har blivit vanligare och vanligare på kultur- och ledarsidor, och härrör från humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.

Diskurser kan synas i både tal och text i olika uttrycksformer, men i min analys är det texter i styrdokument som utgör empirin. Diskurs hen viser derfor til de materielle, verbale spor fra de hi-storiske måder at tale på. Eksempelvis identi cerer Foucault (1972: Foucault bruger begrebet magtens Diskurs är ett samlingsnamn för perspektiv, förhållningssätt och frågeställningar inom ett område. Alltså det regelverk vi konstruerat för vad vi anser vara sanningen. Foucault dog 58 år gammal till följd av en aids-smitta han ådragit sig på en sadomasochistisk gaybar i San Fransisco. En af de helt store figurer inden for poststrukturalismen er franskmanden Michel Foucault (1926-1984), og det er bl.a.